Det fanns bara en.
Jag hittade En prästkrage, den slutade på älskar, jag tänkte på dej.
Du förstår väl att jag inte kan sluta tänka på dej, på gott och ont.
Jag vet ju inte vad jag ska tro, eller tycka. Jag vet varken ut eller in.
Hur glömmer man en del av en vänskap? Utan att förstöra den.
Utan att vi splittras och bara blir jag och du.
Säg inget mer, det är mitt fel.
Och jag måste få tid att tänka, tid att bara vara jag.
Jag hoppas att du och jag blir vi igen, annars förlorar världen något vackert.
Vi ses, tids nog, låt ödet bestämma för en gångs skull.
Du förstår väl att jag inte kan sluta tänka på dej, på gott och ont.
Jag vet ju inte vad jag ska tro, eller tycka. Jag vet varken ut eller in.
Hur glömmer man en del av en vänskap? Utan att förstöra den.
Utan att vi splittras och bara blir jag och du.
Säg inget mer, det är mitt fel.
Och jag måste få tid att tänka, tid att bara vara jag.
Jag hoppas att du och jag blir vi igen, annars förlorar världen något vackert.
Vi ses, tids nog, låt ödet bestämma för en gångs skull.
Kommentarer
Postat av: A. Härjebäck
<3
Postat av: Anonym
till A. <3
Trackback